God Jul 2012

22 december, 2012 Av av Tonny Molander

Nu är det jul igen. En tid för gemenskap, glädje och generositet. En tid då vi bryr oss om vår nästa. Visst firar vi en kristen jul enligt vår tradition, men den har också inslag av gamla hedniska nyårsfirande, ljusvälkomnande och mycket annat. Och det är väl just det som gör julen till vad den är, en mångkulturell glädjens högtid.

Jag blir ledsen när vissa grupper försöker ta patent på julen och säga att den är deras, det är en svensk jul, det är kristna värderingar etc. I dagens SvD skriver Andreas Carlson (KD) och Ola Mårtensson (KD) att vi måste värna de kristna värderingarna och traditionerna. Vilka är då de kristna värderingarna som skiljer sig från de mänskliga? Generositet, omtanke, kärlek är knappast något som man bara finner hos kristna, och inte heller något som kännetecknar samtliga kristna.

”Vårt samhälle står på de värderingar som är de mest centrala i Bibeln, det är inget som vare sig går att förringa eller nonchalera. Tio guds bud och omtanken om nästan är i mångt och mycket grunden för vårt rättsmedvetande och grunderna i vår lagstiftning. ”

Det är alltså de gammaltestamentliga (vilket innebär såväl judisk som islamsk urkund) budorden som bygger de kristna värderingarna. Låt oss titta på dem

1. Du skall inga andra gudar hava bredvid mig.
Ett budord som också ofta förknippas med diktaturer i världen
2. Du skall inte missbruka Herrens, din Guds, namn, ty Herren kommer inte att lämna den ostraffad som missbrukar hans namn.
Herren straffar om man inte talar hans namn på rätt sätt? Vilket värde ligger i det?
3. Tänk på att hålla sabbatsdagen helig.
Att ha en vilodag i veckan återfinns i de flesta kulturer, såväl teistiska som ateistiska. Men om vi tittar på just den svenska julen och söndagen så är det nog fler som arbetar dessa dagar än det har gjorts tidigare. Det är länge sen jag såg partier som KD eller SD propagera för mindre arbetstid och lediga söndagar.
4. Visa aktning för din far och din mor, så att du får leva länge i det land som Herren, din Gud, ger dig.
I mitt möte med andra kulturer så vill jag påstå att de flesta förvånar sig över vilken liten auktoritet de svenska föräldrarna har mot sina barn. Och vilket land ger den kristna guden, till vem? För mig är det jorden, till dess samtliga invånare. Och då är det snarast natur och luftrum som ska visas aktning i tider som denna.
5. Du skall inte dräpa.
Finns det någon religion/kultur där det är okey att döda? Däremot dödas det ofta i olika gudars namn, inte minst den kristnas.
6. Du skall inte begå äktenskapsbrott.
Med äktenskapsbrott menas väl i regel otrohet. Men i ett vidare perspektiv kan man fundera på vad som är brott mot äktenskapet och istället akta det, unionen i kärlek med sin partner. Men är det speciellt kristet?
7. Du skall inte stjäla.
I Indien stötte jag på att man var själv ansvarig att inte bli bestulen. Det handlar att ha uppsikt över sina ägodelar, inte minst mot tjuvaktiga apor. Annars är nog förbudet mot att stjäla en rätt mångkulturell företeelse.
8. Du skall inte vittna falskt mot din nästa.
I domstol är det belagt med mened att vittna falskt. Hur man förhåller sig till sanningen varierar i hög grad mellan olika kulturer och sammanhang. Vita lögner, skönmålning vid försäljning, manipulation, politik etc. Men är det en specifik kristen värdering att inte ljuga.
9. Du skall inte ha begär till din nästas hus.
Om avundsjukan till din nästas bostad kan skrivas mycket och sättas i sammanhang med ärlighet, uppsåt, drömmar etc.
10. Du skall inte ha begär till din nästas hustru, inte heller hans tjänare eller hans tjänarinna, inte heller hans oxe eller hans åsna, eller något annat som tillhör honom.
Det här budet är lite av min favorit. För det första är det ett klassiskt kapitalistiskt bud att mitt är mitt och det ska du inte tråna efter. Men framförallt så är det att här ser jag faktiskt en kristen värdering som väl iofs delas av islam, nämligen den att man kan äga människor. Är slavhållningen och ägandet av kvinnan den mest typiska kristna värderingen. Är det därför vi firar jul?

Lite raljerande blir lätt en sådan här text och jag sätter mig inte på något sätt emot julfirandet. Det är en glädjens högtid och ska så vara. Jag kallar mig dessutom själv för kristen och ser upp till Jesus handlingar och budskap. Jesus som just bröt mot den union där tio guds bud ingår och kom med något nytt, nämligen kärleksbudskapet. För mig är den den mest centrala kristna värderingen. Du ska älska din nästa såsom dig själv, ett viktigt bud som tillsammans med förlåtelsen och att göra för din nästa det du tror gagnar henne bäst är i stort sett fullt tillräckliga värderingar. Sen är de inte heller enbart kristna utan snarast mänskliga och något vi i alla kulturer kan förenas över. Glöm bara inte, att om du ska älska din nästa såsom dig själv, att älska dig själv för annars är det ju av intet värde.