40 Mest synd om

40

Mest synd om

Jag och IngaMari har en liten inbördes tävling om vem det är mest synd om. Länge har hon lett den. Hon har ganska ont från höften och upp mot revbenen när hon går och till och från i andra tillfällen. Ändå kämpar hon på med mat och städning så gott det hon orkar. Dessutom har hon tandsten. Men nu börjar jag komma i kapp. Jag börjar få vätska i buken, har gått upp fyra fem kilo de senaste veckorna, buken är uppsvälld och trycker på nerver så jag har rätt ont men en paracetamol och en ipren upp till tre gånger om dagen hjälper än så länge. På tisdag besöker palliativa teamet med läkare mig för första gången. Det lär väl bli tappning. Undrar om jag får en kran som på en öltunna och tappa själv. Om det nu hinns med, huden börjar gulna och levervärdena pekar uppåt. Visst ger det mig en del tyckasyndompoäng? Det tråkiga är att jag börjat tycka synd om mig själv, något IngaMari inte förfaller till, ialla fall inte visar eller talar om för mig. Så där förlorar jag nog några poäng

Två vänner, fd grannar, kom hem till mig idag med god kladdkaka, och sen börja de städa, dammsuga, skaka mattor och diska. Vi diskuterade även kista, men vår plan att snickra en själv verkar rinna ut i sanden så nu ska vi fråga några lokala snickare om de kan göra en för max 4000. Inte för att vi inte har råd men det kan bara kul att lura begravningsbyrån och få till en billig och ändå storslagen begravning.

I övrigt mår jag riktigt bra, sitter i tevefåtöljen efter att varit ute på balkongen och tagit en kvällspipa. Det har jag rätt att unna mig efter 28 års drogfrihet.