GOD MAT

26 juli, 2010 Av av Tonny Molander

Det är varmt även om det svalnat lite. Varmaste julimånaden i mannaminne. Varmaste året sen mätningar startats på 1800-talet. Kanske varmast på 300 000 år? Men i Sydamerika fryser de. Snö och kyla gör att många dör i Chile och Argentina. I Kina regnar det som aldrig förr. Ändå har inte regnsäsongen börjat på allvar där än. Allt detta påverkar vår matförsörjning. Mat och vattenförsörjningen är global. Här har vi det än riktigt bra. Trots att vi låter åkrar växa igen och att vi blir sämre och sämre på att odla vår egen mat.

Jag har precis börjat läsa, PLAN B 4.0 av Lester Brown. Han tillhör dem som tror att det går att vända utvecklingen och klara överlevnaden för flertalet av jordens befolkning. Men då anser han att vi måste agera nu, omedelbart. Om sex år är det för sent. Då går uppvärmningen inte längre att hejda och vår civilisation dömd till undergång.

Brown har satt upp fyra viktiga mål som det är bråttom med och de är:

  • Skära ned nettoutsläppen av koldioxid med 80% till är 2020;
  • Stabilisera jordens folkmängd vid högst 8 miljarder männskor;
  • Utrota fattigdomen;
  • Återställa jordens ekosystem, bland andra jordmånen, grundvattnet, skogarna, betesmarkerna och fiskbestånden.

Brown är ekonom och anser att vi idag sköter världsekonomin som ett Ponzi-bedrägeri. Alltså ger en avkastning på investerade insatser större än vad den reella är genom att dela ut av kapitalet. I en undersökning från 2002 av USAs nationella vetenskapsakademi översteg mänsklighetens sammanlagda efterfrågan jordens återskapande förmåga för första gången 1980. Idag överutnyttjar vi med 30 procent. Vi vattnar med grundvatten så att det sjunker i stora delar av världen. jordbruksmarken har inte ökat i yta sen 1950 och börjar nu avta trots stora ingrepp i tex regnskoga pga av annan åkermark torkar ut. Hela fiskbestånd håller på att kollapsa för att de överbefiskas. Sen mitten av 90-talet har värlssvälten ökat och tilltar oroväckande.

Det är en skrämmande men sätt och vis hoppfull bok om vi vill göra något åt problemet. Han visar på att och hur vi ska agera. Men vi måste agera nu allihop på samma sätt som inför en akut hotande fara. Vi akn inte vänta på att någon annan börjar. Det är snart för sent.
Länder som Kina, Sydkorea, Saudiarabien mm håller på och köper upp gigantiska jordområden för att odla mat i andra länder som Pakistan, Sudan, Kongo och Etiopien där små jordägare drivs på flykt undan sina jordar tillsammans med det egna landets svältande befolkning. Länder vi föder med bistånd hr inte längre tillgång till sitt eget lands knappa resurser. Situationen idag är inte hållbar och Matfrågan är ett av de absolut största problemen såväl för att föda oss som att den genererar koldioxidutsläpp och att den förbrukar vatten. Ett kg vete kostar 2000 liter vatten.

För att återgå till lokalpolitik. Vad vi främst kan göra i matfrågan är att stimulera vår egen matproduktion på olika sätt. I vissa fall går det hand i hand med skol och äldrepolitiken som att se till att mat av hög kvalitet tillagas på plats där den äts och inte transporteras långa sträckor kyld för att sen värmas upp. Ett relativt enkelt och för kommunen helt kostnadsfritt sätt är att utforma upphandlingsreglerna så att de gynnar den lokala produktionen. Det är inte tillåtet att i upphandlingsreglerna säga att de ska va lokalt, vilket är det enda kommunen idag tar fasta på. Vad som däremot är tillåtet, är att ställa vilka krav man vill ha på det man köper in och i vilka mängder. Ifall varje kök själv får hantera upphandlingen blir mängderna så små att de lokala odlarna gynnas samtidigt som transporterna minskar. Genom att kräva giftfritt odlat, och dagsfärskt gynnar man också lokalt. Antagligen kan man också sätta krav som klimatpåverkan, alltså utsläpp CO2/kg och andra krav i upphandlingen som höjer kvaliteten samtidigt som det gynnar den lokala odlaren. Säkert kan man också kräva att maten inte är förpackad i plast utan levereras färsk i lösvikt.

Miljöpartiet driver frågan om att handla maten lokalt och av god kvalitet utan gift och konstgödselanvändning. Vi anser att skolor och äldreboenden ska ha sina egna tillagningskök så att barn och gamla som är beroende och hänvisade till denna service får mat av hög kvalitet.